Övningar: Skalor

Viktigt

Enkla skalor

Tretonsskalor 1

Hem » Gitarr » Övningar: Skalor

Skalor hjälper oss att hitta toner som är harmoniskt relaterade. Att spela skalor upp och ned, fram och tillbaka, kommer inte att göra vare sig dig eller dina åhörare glada, men de kan vara en bra vägledning.

En skala kan ju vara starkt bunden till en viss tonart, klang eller ett visst ackord (C-dur skala passar ganska bra ihop med ett C-dur till exempel, ett litet tips bara). Men det finns även skalor som är lite mer krävande, skalor som sticker ut lite. Iöronfallande? Det finns även olika sätt att spela skalor. Vi ska titta lite på några skalor och metoder som förhoppningsvis kan hjälpa dig ett extra steg på vägen.

Några saker att tänka på när du tränar på dessa övningar:

Var noga med fingersättning och toner!
Spela ned/upp/ned/upp med plektrumhanden hela tiden om inget annat anges!
Spela hellre långsamt och rätt än snabbt och slarvigt!
Se till att alla toner ljuder ordentligt när du spelar!
Prova gärna att spela skalornas toner i annan ordning!

En av de enklaste skalorna, både strukturmässigt och spelmässigt, är den Pentatoniska skalan.

Nedan ser du den pentatoniska skalan från femte bandet. Bilden föreställer en bit av gitarrhalsen (precis som i tabulatur är den nedre linjen din tjockaste sträng). Prickarna visar vilka toner som ingår i skalan. Du kan välja att spela den nedifrån vänster och upp åt höger, eller välja att spela vilka toner som helst av de som står utsatta.

15. Pentatonisk skala i A (moll)

Om man lägger till en ton får man en så kallad Blues-skala. (Det kan se ut som om två toner är tillagda, men de två nya prickarna är samma ton, precis som den tjockaste och tunnaste strängen på gitarren är samma ton.) Skalan fungerar faktiskt både i moll och dur även om molltersen ingår. Detta kommer sig av att man i bluesen ofta spelar mollskalor mot durackord och tänjer på tersen.

Bluesskala
16. Blues-skala i A (dur eller moll)

Skalan är som sagt en utgångspunkt och som gitarrist frångår man ofta den givna skalan när man improviserar. Nedan följer ett exempel (övning 17) på hur man kan använda blues-skalan i en solofras.

Övning 17
» Klicka för större bild

För lärare

När jag lärde mig de vanliga skalorna upptäckte jag ganska snart fördelarna med tretonsskalor, dvs. skalstrukturer med tre toner på varje sträng (alltså inte skalor som väger tre ton). Detta sätt att spela skalorna kan kännas lite stretchigt i början om man är ovan, men det kommer snart. Inte nog med att dessa skalor är konsekventa med sina tre toner per sträng och stretchar dina fingrar, om du spelar igenom en durskala i alla positioner med dessa skalor kommer du dessutom att lära dig de harmoniska lägena, även kallade kyrkotonarter. Så, here goes:

Övning 18-25: Skalövning i G dur.

Position 1: »Jonisk« skala - en vanlig durskala (G)

Position 2: »Dorisk« skala från A (mollskala med stor sext).

Position 3: "Frygisk" skala från B (mollskala med liten sekund) Position 4: "Lydisk" skala från C (durskala med höjd kvart).

Position 5: "Mixolydisk" skala från D (durskala med liten sjua). Position 6: "Eolisk" skala från E (vanlig mollskala).

Position 7: "Lokrisk" skala från F# (mollskala med liten sekund och sänkt kvint). Position 8: "Jonisk" skala (vanlig durskala), samma som position 1 men en oktav upp.

Alla dessa positioner kan förstås spelas som grundlägen. Om man vill spela Lokrisk skala från G börjar man helt enkelt från tredje eller femtonde bandet istället för från fjortonde.
Om man vill börja från A-strängen använder du Position 5 som utgångsläge och vandrar uppåt. Låt oss till exempel säga att du vill spela alla positioner i C dur från A-strängen. Då använder du Position 5 från tredje bandet, vilket resulterar i en vanlig Jonisk skala i C. Jämför gärna med en Position 1, jonisk, från sjätte strängen, åttonde bandet (alltså C) - samma toner.