Hem » Grupp » Noter

Noter

Man behöver inte kunna läsa – eller spela efter noter – när man spelar pop eller rock. De är mer regel än undantag att rockmusiker kan noter.

Det är däremot en stor fördel om man vet hur ackord är uppbyggda och hur takter fungerar. Det är dock ingen nackdel om man känner till lite om noter och hur notsystemet är uppbyggt.

Klaver

G-klav. Visar tonen G i korset som bildas på andra notlinjen.

F-klav. Visar tonen F mellan prickarna på fjärde notlinjen.

C-klav. Visar tonen C på linjen mellan bågarna. Kan flyttas.

^ Upp

Förtecken

Korsförtecken. Höjer en ton ett halvt tonsteg. Ett band upp på gitarr. En tangent upp på klaviatur. Tonen får ändelsen -iss.

Dubbelkors. Höjer en ton två halva tonsteg. (Ovanlig)

Beförtecken. Sänker en ton ett halvt tonsteg. Tonen får ändelsen -ess

Dubbelbe. Sänker tonen två halva tonsteg. (Ovanlig)

Återställningstecken. Återställer be eller korsförtecken.

^ Upp

Noter och notvärden

Helnot. Fyra fjärdedelar lång.

Halvnot. Två fjärdedelar lång.

Fjärdedelsnot. Grundnoten som bestämmer taktart. Ex. 2/4, 4/4 eller 5/4.

Åttondelsnot. Två på en fjärdedel.

Sextondelsnot. Fyra på en fjärdedel.

32-delsnot. Åtta på en fjärdedel. (Ovanlig)

64-delsnot. Sexton på en fjärdedel. (Ännu ovanligare)

Punkterad not. Förlängs med halva sitt värde. En punkterad fjärdedel är lika lång som tre åttondelar osv.

Bindebåge. De två noterna spelas utan uppehåll.

Triol. I det här exemplet, åttondelstrioler. Tre på en fjärdedel.

^ Upp

Pauser

Helpaus. Varar fyra fjärdedelar. Hänger under fjärde notlinjen.

Halvpaus. Varar två fjärdedelar. Ligger på tredje notlinjen.

Fjärdedelspaus. Varar i en fjärdedel.

Åttondelspaus.

Sextondelspaus.

32-delspaus. (Ovanlig)

64-delspaus. (Ovanlig)

Punkterad paus. Förlänger pausen med halva dess värde. I det här exemplet, en punkterad åttondelspaus blir tre sextondelar lång.

^ Upp

Skalor

Skalor.
Man kan lära sig att se vilken skala och tonart låten har, genom att titta på hur många kors- eller beförtecken som finns direkt efter G-klaven i notsystemet.

• Inget förtecken - C-dur eller A-moll

  ---

• Ett korsförtecken - G-dur eller E-moll
• Två korsförtecken - D-dur eller B-mol
• Tre korsförtecken - A-dur eller Fiss-moll
• Fyra korsförtecken - E-dur eller Ciss-moll
• Fem korsförtecken - B-dur eller Giss-moll
• Sex korsförtecken - Fiss-dur eller Diss-moll

  ---

• Ett beförtecken - F-dur eller D-moll
• Två beförtecken - Bess-dur eller G-moll
• Tre beförtecken - Ess-dur eller C-moll
• Fyra beförtecken - Ass-dur eller F-moll
• Fem beförtecken - Dess-dur eller Bess-moll
• Sex beförtecken - Gess-dur eller Ess-moll

Att det blir både en dur- och en mollskala på varje, beror på att varje durskala har en mollskala som syster. Detta kallas för parallelltonarter. Ett annat sätt att se det här på är genom att använda kvintcirkeln:

Tecken i notsystemet

Samma som takten före.

Repris. Ta om mellan repristecknen.

Vibrato.

Coda. Hänvisar till annan plats i notsystemet där tecknet finns.

Vad heter noten?

» Förstora bilden (Öppnas i nytt fönster).

Av Kecke Lundgren
Textbearbetning: Jerry Prütz

^ Upp